Kollationering 15 oktober

Första dagen på Spöksonatens resa.
Samling kl. 10.00 i Strindbergsteaterns foajé. Gärd och Katharina har kokat kaffe och lassat upp med bullar (och frukt till maskeringskonsultens glädje). Alla är där. Teaterchef, regissör, skådespelarna, scenograf, maskdesigner, kostymdesigner, tekniker, ljussättare, kompositör, regiassistent, produktionsassistent, kostymassistent, scenografiassistent, ekonomiansvarig och producent. Teaterchef Rangström har talförbud pga en envis förkyldning, anektdoter om Spöksonatens urpremiär på Intima Teatern 1908 får vänta. Rangströms morfar Alrik spelade med i 1908 års uppsättning. Vi vill ta del av alla intriger Ture!

Så börjar regissören - Richard Turpin presentera upplägget för vårt gemensamma arbete. Han berättar om pjäsens bakgrund. Strindberg mådde uselt när han skrev fantasistycket, psoriasisen blommade för fullt, första teckenet på kräftan i magen visar sig, sorgen över ha blivit lämnad av Harriet Bosse finns där och ur detta föds Spöksonaten. Kan det bli bättre!!! Turpin öppnar upp för en härlig diskussion om männsiskans elände, svek, förljugenhet. Spöksonaten ger inte människan det minsta hopp. Producenten (som skriver detta ) undrar hur i helvete man skall kunna sälja elände och död. Men lugn, vi som arbetat med Turpin, och ni publik som sett hans uppsättningar vet att ur eländet föds skrattet. Spöksonaten kommer att lekas fram. Lusten är drivkraften. Och detta fantasistycke är så skruvat så man kommer att älska det. Och musiken, glöm inte all musik som kommer att strömma från scenen.

Nåväl, vi fortsätter med kollationeringen. Turen har kommit till scenograf Östberg. Han visar sin modell. Ett surrealistiskt scenrum med sneda väggar och fönster. Ny diskussion om Strindbergs syn på scenografin. Säkert någon annan i teamet som kan berätta mer om det.Och så musiken. Kompositör Feiler pratar om skräckmusik. Vi uppmanas att se skräckfilmer från 30-talet. Som inspirationskälla.

Så kommer vi till läsningen. Så härligt att äntligen få höra ensemblens röster. 13 stycken är de. Och så olika. Vilka karaktärer. Två av dem, Margareta Hallin och Erik Seadén är operasångare. Men även Linda Kulle sjunger i Romeo och Juliakören. Och Anneli Martini är också sångare. Turpin påstår att hela ensemblen har underbara röster, så ni förstår, Spöksonaten blir även en musikalisk resa. Man undrar var detta äventyr kommer att sluta.

Premiär 7 december, kom och se för dig själv och finn dina egna svar.

Så hälsas ni alla välkommen att kommentera på denna blogg - den är öppen för produktionsteamet, ensemblen och vår publik.

Skål och God spis,
/Katharina Lind - Producent